Efter att ha tagit sprutan som förövrigt gjorde jäkligt ont efteråt begav jag mig till skolan. Klockan tio i elva satte jag min fot i skolan. Vi hade bank, vi gick igenom frågorna till egypten. Efter de gick jag, Jill och Maria till mörby där vi åt på tacobar och sen var vi där till 13.15. Som tidsfördriv tog jag, Tove, Ditte och Astrid tbanan till tekniska och tillbaka. Jätte nödvändigt! Sen så när vi kom till medelhavsmusset med klassen insåg jag att de är precis där Erik bor och jag ville hämta mina vantar ;o! Haha. De hade jag dock inte tid med.

De var rätt bra på guidningen på muséet. Bra guide och så. Vi hade inriktat på egypten så de var intressant, eftersom vi har prov på de var de kanske bra. Efter de så tog vi tbanan hem och Jill, Tove, Astrid, Ditte, Maria och jag gick upp till fältarna. Vi skulle dit och prata pga olika anledningar som jag anar kan vara opassande att berätta i bloggen. Vi får se.

Tog en sväng förbi simhallen och pratade med min tränare, de är något jag inte lär ångra! :)
Kom hem och vände för att promenixa med Nikita en snabbis. Kulkul.

Har hunnit med en hel del idag! De är bra de. :)

Nu är jag hemma och ska plugga!



Frukost! För er som gillar bilder! Haha.



En cola jag fick av min mami för min spruta gjorde så ont! Haha. Coca cola räddar allt.



...oh en bulle! Mums!

Ciao

Som ni alla har märkt har jag inte skrivit såna här känslosamma texter på ett tag. De har sina anledningar. Jag har alltid varit en person som är väldigt känslosam de har förändrats rätt rejält på sistonde. Varför ska man acceptera att bli sårad? Jag hade uppe alla mina murar och alla mina beskydd och sen kommer en person som jag blir svag för, och där sprack allting. Det känns som jag inte bryr mig längre om vad som kommer att hända. De känns som jag har blivit så sliten och sårad att jag inte ens tänker försöka bygga upp allting ännu en gång. Nu handlar de bara om vad som händer i nuet. Jag tänker inte oroa mig eller vilja bli kär i någon längre. Jag vill bara leva mitt liv.

Men frågan är, om man blir sårad en gång så har man rätt att såra andra? Bara för en person lekte med dina känslor, har du då rätt att leka med fyra-fem andras känslor? Bara för att få känna att någon annan känner samma smärta som du känt? Är detta de bästa man kan göra? Är detta rätt eller fel? För jag känner att när man blir sårad vill man ge sin smärta till någon annan. Varför får man inte göra de? Jag menar du blev ju sårad? Varför får du inte såra någon då? De här är svårt. Men enligt mig så är det inte såhär man ska hantera sin smärta, genom att göra något mot någon oskyldig. Det ska vara ömsesidigt.

Varför bryr sig vissa människor inte om andras känslor? Hur kan en annan människa vara så egocentrerad att den personen inte bryr sig om andras känslor? Jag har aldrig förstått de, tills nu. Nu känner jag nämnligen så. Och varför gör jag de? Jo för jag har blivit som jag sa, så sliten och kämpat så mycket för att få ta emot ännu ett slag så nu kan man inte bry sig längre. Eftersom ingen annan brytt sig om vad du känt så förstår du inte varför man ska tänka på andra. Ditt liv spelas framför dig gång på gång, alla lyckliga dagar du nu spottar på. Alla människor som du trott varit äkta vill du nu inte veta av längre. Vi lever i en falskhet. Man vet inte vad/vem man kan lita på och man vet inte varför man försöker få veta svaret när de ändå alltid är falskt. Men ur denna falskhet måste man kunna dra fram något bra. Någonting måste betyda något. Någongång måste även du hitta din trygghet. Vägen dit är lång. Kortare för vissa men den är ändå i längden lång.

De du kan göra för att känna dig bättre till mod är att leva ditt liv med dom du är helt säker på vill ditt bästa. Lita inte på allt som rör sig. Ha din styrka och lev ditt liv. Tänker du på allt dåligt blir de inte bättre. De finns en framtid där även om den ser mörk ut.
Just nu umgås jag mest med min bästavän och människor som får mig att inse vad livet innebär. Gamla jag kommer nog tillbaka med tiden. Men nu måste jag vara såhär ett tag..

Ha en jätte bra lördag

Love

WOHO. Mobilbloggade lite idag. Bra va?
Efter skolan åkte jag och Jill till stan fixade saker, satt och fika och påvägen hem träffade voi umgänge. Nämnligen, Alexandra, Vickan, Sophie, Della, Hanna och två till tror jag. Förlåt om jag glömt någon, är en riktig sucker på namn. Vi var i stan ett tag till sen åkte vi till mörby och bara var där, jätte tråkigt verkligen men men. Nu sitter jag hemma och ska snart åka till Vickan och vara där ikväll. Mysigt mysigt.

Har inget mer att säga tyvärr. Kommer mer senare i think tänkte dra ihop en liten längre text snart!

Ciao



Här har ni en bild som är ifrån sommarn.. Med släkten i ungern, när livet är som bäst!
Saknar mina fina kusiner!

 
Jill på svenskan.                                     Astrid och henne otroligt fina mangabild


Närmare titt.                                            Ditte och hennes halvklara också fina manga bild


Hahaha min otroligt proffsiga bild. Färgerna förstör så sjukt mycket.



Jillsons sötaste manga unge!













Här är min dag i bilder! NJOY people!

Ciao

Japp. Nu ska jag nog sova. Är äckligt trött, har inte pluggat någonting ikväll. S Ä M S T Linnea! Verkligen dåligt. Ja men godnatt mina fina läsare och min fina blogg! Nu ska lilla jag sova, eller ja, jag ska kolla på tv. Dvs stänga av datorn. Min fina vän Jill är sjuk! Jätte trist verkligen.. sitter just nu och skrattdampar med henne. Haha. Iallafall nu ska jag sova..
Godnatt"

Godnatt! Nu ska jag powernappa och sen ska jag plugga teknik så länge de behövs. Låter inte de som en bra idé? Så först på "göra listan" ikväll är att sova nån halv timme sen plugga en jäkla massa teknik. KUL kväll.



Ciao

Woho, min statestik stiger igen. Nu har jag funderat lite och först ska jag bara säga att igår hände en sak dvs lite bloggning. Inlägget under var jag så himla glad och allt var bra. Men allt kan vända under nån timme. Texten där nere menade jag varenda ord jag sa men de kraschade senare på kvällen. Tyvärr. Sånt är livet.

Idag blev jag hemma, tyvärr. Tänk att en kille kan förstöra så mycket? Idag ska jag iallafall pluggaplugga och sen käka med mina fina grabbar på sibylla vid elva. Tack för allt i hela världen att ni finns. Ni är guldvärda
Vid 14.50 ska jag nog åka till skolan och göra mitt franska prov.

Ni alla underbara människor som läser de här. Min blogg är mitt skydd nu. Ni läser min dagbok här varje dag.
Hoppas ni har en toppen bra dag.

Ciao



Låt de bli vår nu.

När alla murar ännu en gång faller, när allt de skydd man byggt upp framför sig ännu en gång rasar, skrämmer de vettet ur mig. Men när detta händer så har de fått mig att inse att jag är över en person som symboliserar en jobbig tid i mitt liv. Jag har insett de nu. Mina murar har rasat för att jag är redo för nästa steg i mitt liv. De får mig att inse att jag ska släppa in nya människor och ge kärleken en till chans. Jag har haft svårt för nytt folk på sista tiden och hållit mig till enbart mina närmsta, är de verkligen bra? Mina ögon har öppnats ännu en gång för livet där ute. Bakom mina starka skydd. Men de fanns en person, en person som gjorde mina starka murar, svaga. En person jag blev svag för. Han är värd allt i världen. Höjdpunkten i mitt liv just nu. Han som kan rädda min dag genom att bara exsistera. Jag är redo att öppna mitt hjärta för den här personen, jag är villig att riskera att låta mitt hjärta läggas ut där igen. Bara att den här gången är jag mer säker, säker på att de behandlas väl...

Yes! Nu är allt bra igen och mitt liv har nått toppen. Fyfasen vad bra allt är.

NU= Plugga, franskaprov imorn!

CIAO



Den här tjejen är värd så mycket. Tack för allt gumman..

Igår var de tjejmiddag hos Soffe med nåra riktigt härliga brudar. Bilder finns på Mayas kamera så jag hoppas jag får en chans till dom på något sätt. Idag är det söndag och de betyder att jag ska plugga. Franska prov på torsdag, teknik på fredag och sen tror jag att ag har ett engelska prov också. Japp så det är min dag de.

Vad ska ni hitta på idag?



CIAO

Så snabbt gick de att mista både kille och vän. Hon kunde inte förlåta. Han hade svikit henne. Sagt tomma ord. Jonna hade innan hon hade Mattias, blivit sårad flertal gånger och när hon träffade honom trodde hon inte längre på orden "jag älskar dig". Mattias hade fått henne att tro igen. Tro på tomma ord.

Slutet på en novell jag skrev häromdan.

Skolan gick rätt snabbt idag. imorgon har jag utvecklingssamtal, trevligt? Nja ja vet inte riktigt. Haha.

Vi hörs
CIAO



Såhär mysiga kläder har jag på mig just nu.

De är saker som ingen ser. Det är saker som endast du lägger märke till. Du vet vart dina krafter sitter. Du vet att du har styrkan. Du har lärt dig i livets alla motgångar att aldrig sluta hoppas. Sluta försöka eller tro. Du vet vad du vill och ska nå de målen. Ingenting är omöjligt i en värld där allt är möjligt. Du känner dig själv. De här är allt utom likt dig. En känsla av rädsla något du inte är van att känna. En känsla av pirret i kroppen, pirret du inte brukar känna. Kärlek har en helt annan innebörd för dig nu. Det behöver inte vara ytlig kärlek. Det kan vara din hemlighet. För det är när världens alla vindar vänder. När du blir stark nog att riva ner alla hinder. Det är när du inte längre ser problemen det är då du vet vad du kämpar för. Du kämpar för det du vill. För ingenting är omöjligt. Ingen förstår det du säger. Ingen förstår det du vill. Ingen annan än du vet hur starka dina känslor egentligen har blivit. Egentligen vill du inte att någon ska förstå att någon ska veta. För du gillar känslan av att bära på en hemlighet. Någonting som du kommer ha inom dig tills du tycker det är rätt tid. Du vet hur du hanterar dig själv. Du mår inte sämre av de här. Du sätter bara igång än tankeställare. En ställare som går och går. Frågan är, kommer du fram till något? För det är när han kan rädda en hel dag. Han kan rädda din hela dag. Genom att bara existera. Det är då, du ska börja fråga dig. Hur långt kommer det att gå?

En sak jag är bra på är att få fram känslor iallafall.

Ha en bra kväll
CIAO



Bild ifrån min lyckade lördag.
På bilden - Lina, Jill och jag.

Det var någon som kommenterade att jag skulle skriva om tånårslivs tjafs, ätstörningar, tobak och alkohol osv. Jag fick nu en så jäklarns skriv lust. Så här ska vi se.

Jag tror inte att de finns någon ´tonåring som ser sitt liv som perfekt. Alla har sina svackor, vissa fler andra färre. Jag försöker göra mitt liv så positivt som möjligt. De är inte alltid lätt. Jag kan nog framstå i min blogg som att jag kan ta allt. Som att jag är stark att stå upp emot en orkan. Jo, jag är stark. inga tvivel om de. Men ingen klarar att få allt på samma gång. Man märker de mer på vissa. Jag kan nog tänka bort mina problem ganska lätt. Fast dom ändå ligger där och skaver. Jag tror att en tonåring behöver sitt "space" liksom. När man går igenom tuffa perioder måste man få själv tänka ut hur de ska lösas. De är en mognads fråga. Men jag tror de är viktigt att man får försöka lista ut livets motgångar själv. Jag kan inte räkna hur många timmar jag suttit i mitt rum lyssnat på "patetisk" musik och gråtit och tyckt synd om mig själv. Men jag behöver såna dagar. För jag vet att får jag överdriva ena dagen, kan jag ta itu i de andra dagen. Alla problem kan lösas, ingenting är omöjligt. Nu har jag kommit dit jag slutat se "problem" ag ser de som utmanningar jag ska övervinna. De blir lättare.

Om jag ska skriva några rader om ätstörningar så kan jag ju försöka. Ätstörningar är inget jag har haft eller är speciellt erfaren om, men jag har haft vänner som haft osv. Ätstörningar, anorexi, bulimi och andra "jag-är-tjock" sjukdommar är något som sitter i hjärnan. Min version av de är att man inbillar sig så starkt att de blir så. Jag hade en vän som var otroligt smal otroligt länge, (inga namn). Jag kommer ihåg att alla kommenterade de. Alla kommentera att hon var smal och att hon var sjuk. Jag som då var ganska "barn" fortfarande liksom, stod emot. Jag kunde inte se att hon gick under. Jag såg inte hur de inte fanns något fett kvar, jag blundade för att jag var rädd. Jag försvarade henne och stod emot. Men så jobbigt som de var den våren för MIG som inte ens hade de, jag har inget att jämföra med. Men får man anorexi eller liknande är de inget någon kan "fixa" man kan inte lösa ett sådant problem. De är bara personen i fråga som kan. De är psykiskt. En psykisk sjukdom som man om de går för långt måste behandla. Jag tycker de som är så sorgligt med såna sjukdommar är att man verkligen inte kan göra något. I en sån situation hjälper de inte att ställa upp för sin vän, eller liknande. Detta är allvarligt och de är hemskt att vara närvarande i dessa situationer. Just för man inte kan göra något.

tobak.. hmm.. ja hörni. Vad ska man säga? En sak som kom upp idag i huvudet på mig var cigaretter. Hur man egentligen som tonåring har flertal kompisar som röker/har rökt/prövat osv. Jag ska inte leka ängel och säga att jag aldrig rökt för de vore en lögn. Men hur fasiken kan de ha blivit så vanligt bland ungdommar att röka? Vart kommer de ifrån från början liksom? Jag har aldrig varit beroende av rökning, de är något jag svär på. Jag vet att många tror de osv. Men nej, beroende av de har jag aldrig varit. Jag brukar tänka på de, tänk o jag aldrig prövat från början? Fan va bra de hade varit. Jag menar jag lovar att alla tonåringar känner någon som röker eller har rökt. Vad ska jag säga? Klart de är otroligt dåligt med rökning och tobak. Jag menar knarka skulle aldrig falla mig in. Men de är klart alla gör sina val och jag gjorde ett val när jag tog de första blosset på en cigarett. Jag visste redan då att de inte skulle vara de sista. Otroligt dumt.
Alkohol ser jag inte heller som något bra. Efter att ha haft två kompisar nära döden alkohol i höstas är jag ganska så skeptisk. Jag har aldrig tappat kontrollen av alkohol. Aldrig. Jag är nog ganska feg av mig när de gäller att dricka, jag vet vad som kan hända och sen hatar jag har kräkas också. Hehe. Men tonåringar ser nog nyfikenheten när de gäller sånt. Röka, dricka osv. Man vill pröva för att se hur de är. De är något som lockar i spriten (annan alkohol) som lockar till att pröva. Jag ska vara ärlig och jag har druckit, jag kommer nog dricka åren framöver. Men de har sina gränser. Jag har mina gränser liksom.

Jag brukar säga till folk, "ska ni göra dumma saker, va helt säkra på VAD ni gör, och var helt säkra på innan att ni kan hantera de." För de man inte kan hantera ska man skita i thats it.

Hoppas jag kunde ge något med de här orden.
Några frågor? Maila eller kommentera.

Kärlek till er

'







Foto : Linnéa

Stranden i sandiego. Man saknar ju inte solen lite.......

Hoppas sverige får upp sina grader sart.

CIAO

1. Vad heter hon?  Jill
2. Hur gammal är hon? 14 år (9 mars)
3. När träffades ni sist? Idag
4. Vad har hon för hårfärg? Mörkbrun
5. Brukar hon färga håret? Nej, inte ofta. Hon har tonat de nu mörkbrunt men färga brukar hon inte.
6. Vilka färger har hon haft? Mörkblond och nu mörkbrun
7.Vad har hon för parfym? Hon har en hel del olika. Hon har två stycken escada som heter moon sparkle, den luktar Jill!
8. Är hon galen? OHYES
9. Vad är erat bästa minne? De bästa, ja herregud, svårt de. Vi har en drös.
10. Har ni många minnen ihop? Åh herregud ja.
11. Vart bor hon? I danderyd!
12. Har ni varit utomlands tillsammans? Öhm.. nej de tror jag inte.
13. Är du avundsjuk på henne? Jag är avundsjuk på hennes otroliga utstråling, men hon är värd de bästa.
14. Vad heter hennes syskon? Fred och Tom
15. När träffades ni första gången? Oktober 2007
16. Hur träffades ni? Maya skulle flytta granne med henne! :)
17. Vad går hon i för sporter? Fotbaaall
18. Vad kan hon göra på helgerna? Hon kan göra av med en jävla massa pengar! Haha. Vara med mig, busa!
19. Göra efter skolan? Hon tränar, pluggar, äter, umgås och är söt!
21. Har ni pussats? Jarå(a)
22. Brukar ni säga att ni älskar varandra? Ohyes!
23. Har hon fräknar? Haha nej kanske lite, men inget man tänker på.
24. Har ni kollat på film någon gång? Jaja, de är klart.
25. Har ni bråkat någon gång? OHJA. Vad vore en vänskap utan bråk?
26. Har ni sovit i samma säng? Yes!
27. Har ni skrattat tills ni gråtit? Hahaha ohja
28. Har du sett henne gråta? Mm..
29. Vad gjorde du då? Höll om henne och berätta hur myket bättre hon var värd.
30. Har du sett henne vara riktigt arg? Åh herregud ja,
31. Har hon sett dig gråta? Ohja
32. Vad ska ni göra i sommar? Åh herregud, den här sommaren ska vi göra till e oförglömlig! Sjuka saker vi ska göra.
34. Har ni pratat i telefon någon gång? Haha om vi har!
35. Vad skulle du göra om denna personen dog? Leva för att göra henne stolt för jag skulle veta att de va de hon ville. Men jag skulle alrig kunna glömma henne.. ALDRIG
36. Kommer ni vara kompisar om 10 år? De tror jag absolut
37. Älskar du henne?  Om jag gör..
38. Vad är det bästa med henne? Att hon har bevisat att hon är en äkta vän. Och sen att vi funkar så jäklarns bra tillsammans.
39. Vad skulle du vilja att hon ändrade på? Att hon insåg hur bra hon är, att hon inte är osäker och får dåligt självförtroende. Hon ska vara jäkligt stolt över sig själv. Hon har räddat liv. Världens finaste.
40. Skulle du ge henne pengar om du vann 100 miljoner? Klart!
41. Vill du att hon ska kopiera detta och skriva om dig? Hon bloggar inte längre (aa)

Jill Stenlund, tack för allt..

Min statestik är påväg tillbaks. Har haft en liten svacka nu när jag inte bloggat och nu kommer jag ikapp. Men jag undrar en sak. Kan inte alla som läser de här lämna en kommentar om ett ämne.. en sak eller något sådant jag kan skriva om? Vore inte de som en kul grej? Alla skriver en grej så ska jag försöka filosofiera om de. Lämna en kommentar ska vi se om de blir flera för då blir lilla jag glad. Släng ut er tankar ni inte kan sätta ord på och saker ni tänker på kan ni få höra min synvinkel.

Tyckte de lät som en kul idé.
Vad har ni gjort idag?



En till bild ifrån idag. Älskar den! Tycker den ser så stark ut.

CIAO

Is it that way it should be? That life is like an compition, a compition about different people? Because one day you can own everything you need. Everything you ever wanted. The next day, everything can be gone. All the things you thought you would have forever left you the fast as they came. You'll get hurt, probably more then once. You'll miss people who promised you to always be by your side, people who didn't hold there promises. Some friends you'll probably have the whole live. Thats what I call real, real friendships is the friendships you have from your childtime until the death brings you apart. Your other "friends" will let you down. Go behind your back and hurt you more than any one else. The only thing you need to remeber is that your live wont end just because it feels like crap. Keep your head high and never give it up. When nothing matters anymore just try to think out the good things. The good stuff and people in your live that really loves you.

It doesn't matter how many times your heart breaks because you need to fight like hell everytime thats what matters, it's your power and your time that will ends more and more everytime you need to fix it. Don't feel sorry for your self, if you do, you'll never get back on the track. People will always leave. But sometimes they come back. And something hows really important is that in love you should always think of your self first. If you really feel strong for something fight for him/her. It's worth it. You should never put you self in a corner when it acts about love. YOu can't always think of others feelings. That sounds mean and really bad but try to think out what I mean with those words.

Memories. Those memories you get with a person. Those no one can ever take from you. Nobody can decide if you are over a person or not. Thats your thing to speculate out. But sometimes you need to fight to make the memories alive agian. Your life is to short to cry. Really every 60 second you cry it's a minute of your life. Try to make it better, try to fight for those things you miss. No one can fight togheter your life without your help.

The most important thing is that you need to talk to someone. Talk to your bestfriend or someone else you keep close to your heart. Never let someone else bring you down. That will probably happend but then don't show them. Bring you self togheter and fight. Fight back, that's what it is about. Beacause to be strong it's not that you never fall, it's that you rase up after every fall.

Kärlek till er.

Har orden samma betydellse som de borde när någon öppnar munnen och säger dom? Jag undrar om ord är sanna saker som folk menar. Varför gör de så jäklarns ont när man inser att orden inte betytt något? De kan ha gått veckor, flera flera månader. De gör fortfarande ont? Varför? De är som en del av den man en gång hört älskar en är borta. Som de skär varje gång tanken slår att de är över allting. De handlar inte om att man inte kommit över någon, e handlar om förbjudet man får att skapa något igen. Det är hjärtan man inte vill krossa. Men jag menar jag fick mitt hjärta krossat också? PRecis på samma sätt bara tvärtom. Allt är mitt fel, jag vet de. Men de enda jag undrar är hade orden ifrån MIG inte kommit, hur hade de varit då? Hade de varit annorlunda. För jag tänker på de varje dag. "Tänk om". Hur länge varar de den här gången? Hur länge ska man lida nu? Nej jag tänker inte lida. Inte en gång till. För båda två vet att de här är värdelöst. De kan gå runt hur länge som helst. Men trots allt, efter allt så kan jag inte glömma. To bad

Förlåt för min trista inställning. Är sjukt deppi nu.

CIAO