Inga föringar, inga ifrågasättningar, inget försvar, de enda jag vill är att få ut det jag känner. Jag skulle kunna ta ett skott för dig, jag levde mitt liv utan att veta hur beroende jag var av dig, hur beroende jag var av dig psykiskt. Hur mitt mående påverkades om jag inte hade dig. Det har gått flera år, saknaden påverkar mig er än någonsin, saknaden har blivit som att gå på krossat glas och veta att risken är stor att skära sig. Hur dagarna går och ingen förstår hur mycket smärta jag bär på. Känslan av att känna att man inte räckte till. Hur många tårar har jag släppt för dig. Vet du själv hur mycket jag saknar dig? För jag tror inte de. De må vara hänt att du bryr dig men du visar de på ett olagligt konstigt sätt. Att vara fjorton år idag med allt som händer runt omkring är väldigt svårt, när en stor släkt splittras och många baser slocknar, du var min låga till att hålla ihop den starka och lyckliga familj vi faktiskt en gång var, att varje år åka och träffa den stora och härliga släkten var det bästa jag visste. Tror inte du förstår hur mycket alla skratt vi delat tillsammans betyder för mig. Jag anklagar dig inte, jag säger bara att jag önskar du hade haft en bättre och mer närvarande roll i mitt liv just nu, jag skulle behöva dig. Någon att åka till när det blev för mycket, jag kunde lasta av väldigt mycket på dig och du tog emot alla mina problem. Jag kände mig som en prinsessa i din närhet, jag kände mig som världens mest älskade prinsessa, men desto äldre jag blev desto mindre värdefull blev jag för dig, exakt så känns det, som att jag dög som liten men nu är jag bara jobbig. Varför har det blivit såhär? Och nej de är inte bara dina syskons fel, det är faktiskt inte de. Det värsta med dig är att ingen kommer någonsin kunna ersätta dig, de är bara så, ingen kommer kunna ersätta platsen för dig, för den är skriven till dig från den dagen då jag föddes, jag var bestämd att bli ditt barnbarn. Det kan ingen människa ändra på. Tänk om jag kunde säga de här till dig, kolla dig i ögonen och berätta de här, men tyvärr är jag för svag för de, jag har inte tillräckligt med kraft för att kunna bli sårad en gång till. Hur mycket krävs det att jag gör innan du förstår? Jag älskar dig, jag gör de faktiskt.. Jag valde aldrig att förlora dig..