Till er.

JAg tänkte dra en liten såndär poetisk text som alltid när jag skrivit dom får mig att börja tänka. Idag tänkte jag dra en gammal goding jag hitta på word. Ni känner nog inte igen den. HAr skrivit om den lite men här är den.

Man strävar efter att bli den perfekta, varje morgon vaknar man med pressen på sig att prestera de bästa och uppnå allas krav. De folket där utanför dörren till ditt rum. Så fort du kliver ut där, så är det någon som förväntar sig något av dig. Dom säger de inte. Dom visar det inte. Men så fort man gör fel. Påpekar dom de.
 

Man avundas andra som i ens egna ögon har allt, de som i ens egna ögon är perfekta. Men det man måste lära sig är. att ingen är perfekt. Ingen har allt. Och alla avundas någon. Alla tycker någon annan har allt. Alla tycker någon annan är perfekt. Men människan måste lära sig att älska sig själv. Att sluta sträva efter saker.

När ens största drömmar är att vara den perfekta flickvännen till den som i ens egna ögon förtjänar så mycket mer än vad man själv kan ge så tänker man hela tiden: ' jag räcker inte till'. Jo! Det där är egentligen väldigt vanlgt. Att man tycker man är värdelös, att man tycker den man älskar förtjänar någon bättre. Alla räcker till på sitt sätt.

Alla gånger man sina vänner sviker, ser deras besvikna ansikten och önskar man gjort de annorlunda. Frågan ställer sig! Hur blir man den perfekta vännen? Det finns inga perfekta vänner. Alla gör sina misstag i livet. Alla gör sina misstag och alla sviker någongång. Men man lär sig att leva med sina vänner. Det finns få man kan lita på. Men de finns få och de räcker.

 

Fantasin blir som verklig när man ligger i hans armar och känner lyckan, men inser att de bara är för stunden, du inser att de har legat någon där i hans armar innan du. Och det kommer ligga någon där efter dig också. Detta blir officiellt när man timmar senare sitter man och fäller tårar. På grund av att man är rädd att förlora den man släppt in så nära ens hjärta.

allt för mig!
ciao


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0